Vad är ”EU:s nya taxonomi”?

Taxonomi betyder klassificering på ren svenska. Syftet med ett nytt klassificeringssystem för EU är att om vi benämner saker likadant, så kan vi lättare styra mot gemensamma mål.

Vad är syftet?

Det övergripande syftet med taxonomin är att nå klimatneutralitet till år 2050. Mer detaljerat så är syftet att definiera och skapa guidning för finansbranschen och övriga näringslivet i vad som ska anses vara miljömässigt hållbart.

EU själva anger att den mest brådskande anledningen att ta fram en gemensam taxonomi är för att underlätta flödet av kapital till hållbara sektorer. Taxonomin syftar alltså till att göra det lättare för investerare att välja hållbara investeringar framför andra.

Att alla använder samma klassificeringssystem underlättar också möjligheten att jämföra bolag sinsemellan och genom att det finns en gemensam standard minskar riskerna för medveten eller omedveten greenwashing. Det kommer att påverka hur företag som tillhandahåller finansiella produkter kan marknadsföra sig - produkterna kommer att behöva svara upp mot taxonomins kriterier för att få kallas hållbara.

Påverkas mitt företag av den nya taxonomin?

Ja, om ni är något av följande:

•    En aktör som erbjuder finansiella produkter (till exempel om ni sysslar med pensionsfonder, förvaltar kapital eller är en bank).

•    Ett företag som är av allmänt intresse (Public Interest Entities, PIE) som omfattas av EU:s minimikrav för direktivet för hållbarhetsrapportering (NFRD).

EU väljer att börja med de näringsgrenar som man anser har störst påverkan på miljön.

1.    Jordbruk och skogsbruk

2.   Tillverkande bolag

3.   El, gas, ånga och luftkonditionering

4.   Vatten, avlopp, avfall och sanering

5.   Transport

6.  Informations- och kommunikationsteknik (ICT)

7.   Byggnader

Utöver dessa sektorer inkluderas även finans- och försäkringsbranschen samt forskning och utveckling i vissa avseenden. Fler sektorer kan komma att tillkomma.

Vi passar inte in i beskrivningen ovan, ska jag sluta läsa nu då?

I praktiken är det också så att företag påverkas indirekt. Till exempel företag längre ner i investeringskedjan vars placeringar görs i de aktie- och obligationsfonder som omfattas av den nya taxonomin. Det är inte heller helt otänkbart att mindre företag, som ännu inte omfattas av lagkravet, kommer att känna en press på sig att redovisa sin verksamhet på liknande sätt framöver. Dessutom kommer EU att revidera och justera vilka som omfattas av de nya kraven löpande. Ni kan alltså vara näst på tur.

Vad är kärnan i den nya taxonomin?

Jo, det är att sätta upp kriterier för vad som ska få kallas för en hållbar finansiell produkt eller investering. För att en investering eller finansiell produkt ska klassificeras som hållbar i enlighet med den nya taxonomin ska den:

•                     göra ett väsentligt bidrag till ett av de definierade miljömålen i taxonomin,

•                     inte ha någon negativ påverkan inom de övriga miljömålen samt

•                     uppfylla minimikrav inom hållbarhet.

Vilka är miljömålen som omtalas i taxonomin?

För att en ekonomisk aktivitet ska klassificeras som hållbar krävs alltså att den väsentligt bidrar till åtminstone ett av sex definierade miljömål och inte påverkar övriga negativt.

Klimatmålen är:

1.     Begränsning av klimatförändringar.

2.     Anpassning till klimatförändringar.

3.     Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser.

4.     Omställning till en cirkulär ekonomi.

5.     Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar.

6.     Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.

Ett företags aktiviteter ska alltså mätas mot dessa miljömål. Varje miljömål har uppsatta gränsvärden.  Endast företag vars aktiviteter inte överskrider dessa gränsvärden anses vara hållbara. I dagsläget finns det endast tydliga gränsvärden satta för de första två miljömålsättningar.

Vad är skillnaden mellan begränsning av klimatförändringar och anpassning till klimatförändringar?

Skillnaden mellan de första två målen är kanske inte glasklar vid första anblick. Med begränsningar av klimatförändringar menas en aktivitet där man säkerställt att det inte på någon teknisk eller ekonomisk väg går att minska klimatpåverkan ytterligare. Företaget verkar för att minimera sin påverkan på världen. Det andra målet, anpassning till klimatförändringarna, avser en aktivitet som bidrar till att minimera eller reducera påvisade klimatrisker. Företaget anpassar sig för att kunna verka bättre i en förändrad värld. Ett utifrån och in-perspektiv om man så vill, till skillnad från det första målet som mer har ett inifrånperspektiv.

Om vi tar ett exempel från en av sektorerna som påverkas av taxonomin - jordbruket - så är att uppnå miljömål 1 (begränsning av klimatförändringar) att man till exempel endast använder förnyelsebar energi i sitt jordbruk. Att uppnå miljömål 2 (anpassning till klimatförändringar) skulle då kunna vara att man har ett projekt där man utformar grödor anpassade till extremväder.

Hur ska det redovisas?

Taxonomiförordningen skapar riktlinjer för vad som ska definieras som hållbart och rapporteringen av detta ska in i den lagstadgade hållbarhetsrapporten. I nästa steg kommer företag att behöva redovisa i enlighet med taxonomin inom fler områden, till exempel omsättning, kapitalinvesteringar och operativa kostnader. Det blir en del av utvecklingen av redan existerande riktlinjer för icke-finansiell rapportering (Directive 2013/34/EU).

Vad tror vi händer framöver?

EU har klargjort redan nu att man avser att på sikt inkludera fler miljömål (än de 6 nämnda ovan) och fler gränsvärden för respektive mål. Man kan också tänka sig att även om kraven på vilka företag som omfattas kommer att fokuseras på de större företagen, så kommer de nya sättet att redovisa spilla över även på mindre företag och organisationer. Man kan alltså anta att även de företag som inte är lagstadgat tvungna att anpassa sig efter den nya taxonomin kommer att vinna på göra det ändå.

Kommer det att vara ekonomiskt lönsamt att aktivt arbeta med taxonomin?

Taxonomin innebär att investerare kommer ställa högre krav på företagens hållbarhetsarbete och redovisning och generellt sett ligger svenska företag i framkant i den gröna omställningen. Mot bakgrund av detta spår den svenska regeringen att den nya taxonomin kommer att innebära att fler utländska investerare kommer intressera sig för svenska bolag. De bolag vars aktiviteter uppfyller taxonomin i högre utsträckning än till exempel konkurrenter gör, kommer alltså troligen att öka i värde och sannolikt ha lättare att få finansiering.

Hur har reaktionerna varit?

Taxonomin har varit omdebatterad och kritiserats, bland annat av svenskt näringsliv. Huvudkritik har bland annat varit att sättet taxonomin är utformad är för teoretisk och inte bidrar till hållbarhet i praktiken, bland annat kritiseras den för att sakna ett systemperspektiv och inte främja innovationer. Dessutom anses svensk basindustri, såsom skogsbruk, vattenkraft och biobränsle, missgynnas. Där har en del av kritiken handlat om att vissa av mät- och gränsvärdena inte anses vara relevanta och då alltså blir obrukbara som styrmedel i en grön omställning. 

När händer vad?

Själva taxonomiförordningen antogs i juni 2020, men rapporteringskraven kommer att  införas stegvis fram till full tillämpning den 1 januari 2023. I april 2021 publicerade EU-kommissionen ett förslag på den första delen av taxonomin och den väntas träda i kraft den 1 januari 2022. Det finns dock en möjlighet att EU-rådet eller -parlamentet invänder och då kan förslaget skjutas på framtiden.  

 Som det ser ut nu som kommer, från och med räkenskapsår 2021, den lagstadgade hållbarhetsrapporten behöva innehålla uppgifter om de ekonomiska aktiviteter som förordningen idag täcker i sina så kallade tekniska granskningskriterier. För räkenskapsåret 2022 kommer fler uppgifter att inkluderas.

Vad bör vi göra redan nu?

•           Kontrollera om ditt företag redan i dag innefattas av den nya taxonomin.

•           Kartlägg vilka processer och mätetal ni har idag.

•           Sätt upp tydliga mål och strategier för hållbar omställning.

•           Se till att ovan mål och strategier har mätetal för uppföljning och redovisning.

•           Förbered system och organisation för att möta de ökade kraven på transparens och redovisning.

•           Använd taxonomins redan definierade delar som en del av arbete ovan.