Vad innebär CSRD?

CSRD säger ni, men NFRD och ÅRL då?

Ja, låt oss reda ut begreppen! Vi börjar med det som vi har att förhålla oss till i Sverige idag, ÅRL (årsredovisningslagen). Hållbarhetsredovisning i enlighet med ÅRL har varit lagstadgat sedan 2016. ÅRL skapades utifrån EU-direktivet NFRD (Non-Financial Reporting Directive) som har funnits sedan 2014. Nu ersätts NFRD med CSRD, Corporate Sustainability Reporting Directive och det är de nya direktiven i CSRD vi måste förhålla oss till framöver.

Vilka kommer påverkas av de nya direktiven?

Det pågår fortfarande diskussioner om det inom EU, men Sverige står bakom förlaget att reglerna ska vara obligatoriska för alla större företag. Med större företag menas de som enligt svenska regler redan idag omfattas av kravet på hållbarhetsrapportering. Det vill säga företag som uppfyller två eller alla tre av följande villkor:

• Medelantalet anställda har varit mer än 250 personer under de senaste två räkenskapsåren.

• Den redovisade balansomslutningen har varit mer än 175 miljoner kronor under de senaste två räkenskapsåren.

• Den redovisade nettoomsättningen har varit mer än 350 miljoner kronor under de senaste två räkenskapsåren.

Möjligen kommer EU:s bedömning av storleken på företag som omfattas av de nya direktiven att ligga något högre än de nuvarande svenska. 

Men betyder det att svenska företag inte påverkas?

Nej, det betyder det inte. Men det kommer antagligen inte innebära att fler svenska företag kommer att behöva hållbarhetsredovisa. De cirka 1 600 svenska företag som idag berörs av rådande lagstiftning kommer även fortsättningsvis att ha krav på sig att hållbarhetsredovisa, men kraven kommer att höjas väsentligt.

Den största skillnaden sker på europeisk nivå där cirka 40 000 fler företag kommer att avkrävas en hållbarhetsredovisning.

Vad är syftet med det nya direktivet?

Det uttalade målet är att öka jämförbarheten mellan företagen, vilket gynnar både investerare och konsumenter, men ökar också kraven på en grön omställning för företagen.  För att kunna skapa jämförbarhet kommer den nya rapporteringsstandarden innefatta taxonomi, Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) rekommendationer för klimatrapportering och en rad andra regelverk.

Vad är de största skillnaderna från hur hållbarhetsrapporteringen sker idag?

• Rapporten kommer att omfatta standardiserade parametrar för att öka jämförbarheten mellan företag.

• Rapporten måste till exempel beskriva hur omgivningen påverkar verksamheten, inte bara tvärtom som idag. Idag räcker det med att beskriva hur företaget påverkar koldioxidutsläppen, men nu måste det också redovisas t ex hur effekterna av ökade koldioxidnivåer i atmosfären påverkar företaget.

• Rapporten ska in i förvaltningsberättelsen och inte vara en fristående rapport som idag. Detta innebär en lite mer krånglig rapportering. 

• Rapporten måste granskas av företagets revisor. I dag behöver revisorn inte granska innehållet, endast konstaterar att det upprättats en rapport.

Hur ska rapporteringen ske?

Hållbarhetsrapporteringen kommer att innefatta fler kriterier enligt en gemensam standard de kommer att redovisas i ett gemensamt digitalt format. Det standardiserade och digitala formatet syftar till att få fram bättre och mer jämförbar data.

När kommer de nya direktiven att träda i kraft?

Förslaget är att alla företag som omfattas ska följa den nya redovisningsstandarden från och med räkenskapsåret 2023.